tompasfiske.blogg.se

En glad amatör med en osund besatthet av fiske. Ska försöka förmedla känslan av fisketurer där allt stämmer såväl som de där som försvinner i glömska. Kanske bjuda på ett och annat tips också. Härjar främst i Umeå med omnejd och fiskar mestadels efter Abborre och Gädda, ibland Gös, ibland nåt helt annat. Fiskar oftast med rätt enkla medel då min undersköterskelön än så länge inte medger köp av egen båt eller ekolod. Elmotor och hyr/lånebåtar är min melodi. Tips på hur jag kan få ut mer av mina timmar vid vattnet mottages tacksamt i kommentarsfälten. Hej.

Två debuter på en tur och Lars Stenberg-citat.

Publicerad 2015-08-14 11:12:43 i Allmänt,

För dryga veckan sen kom den på posten. Traderaköpet, verktyget som skulle revolutionera mitt gäddfiske, en Shimano Cardiff 301A för 815:- inklusive frakt och påspolad 0,32 flätlina. En såndäringa multiplikatorrulle som di kallas. Det är utan tvekan den snyggaste rulle jag nånsin haft i min ägo. Metallisk med blott fyra synliga plastdelar; linspridaren, frikopplingsknappen och de två vevknopparna. I söndags kunde jag också hämta spöt som rullen gift sig med, 9 fots Daiwa Lexa för kastvikter upp till 150 gram.
 
I veckan som gått så har jag fått testa kombon. Än så länge säger jag som min guru och ledstjärna Lars Stenberg sa om den cigarettrökande porslinstomten; "Det var ju ett kanonköp!"
 
När jag kastade tunga beten(säg 80g+)med haspelutstyr så gjorde det för det första ont i pekfingret(som man spänner upp linan mot vid kastet)vid kasten, och med t.ex stora wobblers med 2-3st trekrokar så trasslade en krok eller två in sig i tafsen på vad som känns som minst vartannat kast.
 
Med multiutrustningen så håller man tummen på spolen vid utkast och släpper när man vill att betet ska iväg, och slipper skära av sig pekfingret. Och på de tre turer jag använt det hittills så har det blivit krok och tafs krångel en eller två gånger. Jag skulle gissa att det har att göra med hur rullen släpper ut linan vid kastet, och att man bromsar betet med tummen på spolen strax före landning.
 
Nåväl, första testet var en tur i Täfteå i måndags. Ingen fisk, förutom en liiiiten abborre som högg på ett Viblure när jag körde med UL grejerna. I Tisdags drog jag med Frank och fiskade från land i ett sund strax söder om Sillviken(vilket för övrigt är ett totalt orimligt namn på en ort vid sveriges östkust, int fan finnsne nå Sell här! Däremot kan det tänkas finnas Strömming.....). En del småabbarn och Frank fick en Id på kanske 2-2,5hg på spinnare, vilket fick mig att tänka "hmmm, kanske dra hit nån gång och använda fryst reka som bete för att locka Stor-Id'n till hugg").
 
I Onsdags var det Tavelsjöns tur att bli förunnad min närvaro. Strax före 16 tiden fick jag min första Multigädda, en på kanske 2,5-3kg, kastade en 21cm Savagear Butch wobbler, en sån där 100g+ grej med 3st trekrokar(vilket i mitt tycke är en för mycket)som var helt hopplös att kasta med haspel men som går utmärkt med multi.
 
Se så finrull'n blänk å glimma'!
 
 
På det stora hela taget en rätt trög tur. Fiskade ömsom efter gädda, ömsom efter abbarn. Två ospektakulära abborrar blev det på hela turen. Men framåt kvällsquist'n tänkte jag att jag skulle bonntrolla i trakterna söder om Granön, eftersom det rent historiskt har blitt många gäddhugg där på hemvägen. Under c:a en å'n halv timme blev det faktiskt fem gäddhugg, vara tre fick krokas av manuellt. Vanliga Tavelsjögäddor från c:a 1,5-2,5kg. Och detta ledde till ännu en debut; Mina första gäddor på lite större gummibete. 21cm McRubber.
 
 
 
Sen igår så återvände jag till sundet söder om Sill....förlåt, Strömmingsviken i hopp om räksugen Id i vettig storlek. Kan sammanfatta turen med att det enda som ville hugga var gäddmat'n på flötmetad mask.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela